En lördag i januari möts vi på ett café i centrala Stockholm, bara ett stenkast från Ninas arbetsplats, tidningen Situation Sthlm:s kontor. Vindarna drar kylslaget förbi på gatan, trots den milda vintern i Stockholm. Jag ska försöka ta reda på hur en dalkulla från en by på 2500 invånare har hamnat i en storstad och helhjärtat gått in i uppgiften att arbeta för de hemlösas rätt till ett drägligare liv.

Tillgänglig för de hemlösa
Nina är anställd som distributör av tidningen Situation Sthlm. En roll som på papperet låter enkel: att sälja tidningar till hemlösa som sedan i sin tur säljer dem vidare till privatpersoner. Men uppgiften är mer komplex än så. Distributörens främsta uppgift är att finnas till som stöd för dem som uppsöker kontoret.

– Det handlar om att ta första steget, menar Nina. Att få personerna att bryta den egna hopplöshetskänslan och våga tro att även de har en plats i samhället. Det måste få finnas en plats för alla typer av människor. De som dömer ut de hemlösa har inte förstått problematiken.

Nina pratar intensivt, men med känsla och det syns att ämnet ligger henne varmt om hjärtat

– De har ett uppdämt behov av att känna sig sedda, förklarar Nina. Många hemlösa har tidigt skapat sig ett utanförskap.

En ärligare människa
Sedan april 2003 har Nina jobbat sig till sin nu självklara plats bland alla de som besöker Situation Sthlm. Nina sitter avslappnad på stolen och berättar om sin syn på människorna bakom missbruket och hemlösheten. Enkelheten och tydligheten i hennes personlighet visar på en jordnära person med en öppenhet inför livets svårigheter.

När jag undrar om hon alltid varit så stabil och respektfull får jag till svar:

– Nej, Gud nej!

Och i nästa andetag skrattar hon. Hon berättar att det inte går att vara märkvärdig eller komplicerad med dessa människor. På så sätt har hon genom sitt arbete utvecklats som människa och blivit mer ärlig och äkta.

Bliv vid din läst
Vi har träffats förut. Men det är 15 år sedan och det känns lite spännande. Våra gemensamma nämnare är den lilla dalabyn Bjursås, där vi båda spelade i samma handbollslag och delade samma sociala klass. ”Bliv vid din läst” var ett motto som nästan ordagrant skulle passa in då byn under många år var känd för sina genuina träskor.

– Jag sågs nog som lite udda när jag som tjugofemåring stack ut i världen och reste, berättar Nina.

Min mamma jobbade på skofabriken. Ingen bildning behövdes och ingen ställde krav på självförverkligande.

Meningsfullt liv
Efter ett års studier i spanska i Ecuador och en kärlekshistoria som ledde till giftermål och senare skilsmässa, insåg Nina att det var dags att skapa sig ett eget liv. Flyttlasset gick till Stockholm hösten 1995. Genom mötet med andra kulturer väcktes Ninas intresse för socialantropologi. På Kulturvetarlinjen fanns det en inriktning mot socialt arbete.

– Jag fick insikten att jag ville jobba med människor, berättar Nina. Att få ta del av en annan värld och bli medveten om hur samhället fungerar.

Under denna tid föddes även sonen Stefano, i dag åtta år. Pappan bor inte längre tillsammans med Nina, men finns i närheten och de har delad vårdnad.

Stefano skruvar lite på sig där vi sitter. Han börjar bli otålig av att sitta still på ett café. Vårt kaffe är urdrucket och Nina bjuder med mig till sin arbetsplats.

En verklig eldsjäl
Ninas liberala syn på missbruksproblematiken formades under hennes studietid. Hon förklarar att lagen säger att en missbrukare är kriminell om han eller hon hanterar droger. Men Nina vill få mig att förstå att en människa inte är kriminell bara för att hon har ett beroende. Denna tolkning samt hennes intresse för människor och att hon har ”skinn på näsan” gjorde att hon fick jobbet på Situation Sthlm för fyra år sedan.

– Hon är verkligen en eldsjäl, berättar Marcus Ridung, hennes arbetskamrat på distributionen, som jag får träffa när vi kommer till Situation Sthlm:s kontor.

– Hon går in i sin uppgift på både gott och ont, det kan lätt bli för mycket jobb så att balansen rubbas.

Tidigare har Nina berättat att tiden inte räcker till för några egna intressen. Som ensamstående med heltidsjobb räcker dygnet till att jobba, laga mat, ta hand om sonen och att sova.

Sprudlande personlighet
När Marcus fortsätter tala om Nina bara forsar det fram goda egenskaper. Han blir själv förvånad över att det är så lätt att beskriva Nina som person.

– Nina är social, eldig, spontan, öppen, trygg och ser inte problem i saker. Hon har verkligen en passion för sitt jobb!

På distributionen, som även har lördagsöppet, hejar alla besökare glatt på Nina. När vi ska gå en stund senare blir Nina nästan tvungen att vinka av var och en personligen. Det märks att hon är omtyckt och uppskattad.