Om Cookies

De vände trenden i Majorna


Text: Staffan Hübinette
22 februari 2007
För ett år sedan hade de just tecknat ett hyresavtal med kommunen och tagit över den stängda fritidsgården. På bordet låg ritningar med idéer om hur den öde, mörka och förfallna idrottsplanen och parken intill skulle bli en levande mötesplats med upplysta konstgräsplaner och möjligheter till många andra aktiviteter. Ett år senare sjuder föreningsgården av aktivitet och idéerna från ritningarna har blivit verklighet. Eldsjälarnas engagemang har gett resultat.
När jag förra gången besökte Majorna träffade jag tre eldsjälar som berättade om bakgrunden till det nyvaknade engagemanget i Majorna och om planerna för den nybildade samverkansföreningen. En av dem var Nicklas Kartengren som då arbetade som informatör inom Hyresgästföreningen men också var engagerad i den lokala IOGT-föreningen och som var en av nyckelpersonerna i bildandet av en ny samverksansförening.

Stadsdel i förfall
Området hade successivt förfallit som ett resultat av 1990-talets nedskärningar i stadsdelen. En av stadsdelens två fritidsgårdar hade stängts våren 2004. Idrottsplanen mitt i kvarteret och området runt omkring hade förfallit. Trasiga parkbänkar och gatlyktor, rostiga staket och allt tätare ogräs på grusplanen bekräftade bilden av en stadsdel i förfall. Och som en naturlig följd fanns ett växande problem med områdets ”stökiga” ungdomar. Det engagemang som tidigare funnits bland föräldrar och i föreningar i området hade efterhand dött ut. Protester mot nedskärningarna hade inte lett någonstans och människor hade givit upp.

En annan väg
I det läget bestämde sig några entusiaster att pröva en annan väg. De såg möjligheter i den stängda fritidsgården och den förfallna idrottsplanen och tog initiativet till att samla ett antal föreningar för att ta över lokalen och rusta upp idrottsplanen. När jag besöker Majorna på nytt träffar jag åter Nicklas Kartengren men också Christina Rydberg-Carlsson som är nyanställd projektledare för verksamheten.

– Det tog lite tid att övertyga kommunen om att få ta över lokalen, berättar Nicklas Kartengren. Kommunen kunde då inte hyra ut lokaler till ideella föreningar, men nu är det löst.

Fylla gården
Med lokalen som bas kunde verksamheten byggas upp. De föreningar som ingår i samverkansföreningen hjälps åt att fylla gården med verksamhet.

– Vi fick tidigt stöd från Hyresgästföreningen och bostadsföretaget Familjebostäder. De insåg att man också kan göra sociala insatser, säger Nicklas. Det upptäckte att det inte räckte att byta trasiga fönsterrutor och glödlampor

Sökte dialog
Samverkansföreningen valde också en annan strategi än de boende i området haft tidigare. Istället för att bara högljutt protestera mot stadsdelens politiker valde man nu att metodiskt arbeta med att presentera konkreta och konstruktiva förslag på hur gården och idrottsplanen skulle kunna utvecklas och förnyas. Istället för konfrontation sökte man dialog.

– Det har varit en framgångsrik strategi, säger Nicklas, och vi har fått väldigt goda relationer till tjänstemännen och politikerna. Genom vårt arbete har de också börjat samarbeta och prata med varandra mellan förvaltningarna. Nu har vi regelbundna möten varannan vecka. Och när vi hade invigning i september förra året var till och med kommunalrådet Göran Johansson här.

Man valde också från att engagera ungdomarna i området som fick vara med och utforma förslagen till hur idrottsplanen skulle omvandlas.

Skate-morsan
En som engagerat sig i arbetet är Christina Rydberg-Johansson. Christina som är mera känd som ”skate-morsan” och som är förälder och bor i området är nu anställd som projektledare för verksamheten.

– Jag har i många år varit engagerad i skateföreningen Nya Galaxen Skaters, berättar Christina. Vi blev inbjudna av samverkansföreningen som undrade om vi var intresserade att vara med. Det var just när skateföreningen tvingades lämna sin lokal sedan hyran fördubblats, så det passade bra och nu ska vi satsa på skate på idrottsplatsen.

Navigatorcentrum
I Christinas jobb ingår att starta ett Navigatorcentrum. Det handlar om att skapa möjligheter för unga som är utanför att hitta vägar in i arbetslivet. Projektet har finansiering under ett år, men målsättningen är att fortsätta med annan finansiering.

I föreningslokalen växer nu verksamheten. Caféet drivs som ett ”Vägen-ut-kooperativ”. Den öppna verksamheten drivs av samverkansföreningen med ideella krafter i området. Medlemsföreningarna driver sina verksamheter för både barn och ungdomar. Här finns också rep-lokaler för musikgrupper i området. Man har nu också ytterligare tre anställda på lönebidrag. Pengar söks från olika håll och man har fått 250 000 kr från Ungdomsstyrelsen.

– Det har helt klart blivit en förändring i området, säger Nicklas Kartengren. Folk pratar mer med varandra, föräldrar är med barnen nere på idrottsplanen och nya människor kommer hit och vill hjälpa till.