Krönika - Yrke: arbetslös
Text: Francine Mathae. Bild: Gunnar Nygren
22 februari 2007
 Francine Mathae studerar till sjuksköterska och ägnar sig åt journalistik. |
Nu räknas jag inte längre bland de "arbetslösa". Jag har nämligen kommit in på en utbildning. Men än vet jag vad det innebär att vara arbetslös, och det vill jag dela med er.
Räcker några få ord egentligen? Du är utan jobb i ett samhälle där alla vuxna ska "förvärvsarbeta" och tjäna ihop sitt uppehälle.
Jag kan börja så i stället. Man brukar svara på olika frågeställningar med frasen: det beror på. Men jag säger här och nu att arbetslöshet bär absolut inget gott med sig överhuvudtaget för den som just är arbetslös. Varken ledig tid, eller mysiga ensamma stunder. För detta finns inte.
I ett västerländskt samhälle som Sverige där "ekonomiskt oberoende", "skattebetalare", "motionera", "hitta ditt drömyrke" och "unna dig något gott" är samhällsindividens mentala nyckelord, kan jag och mina tidigare arbetskamrater (arbetslöshet är ett heltidsjobb i sig) fortfarande bli förstummade, chockade och ledsna över den allmänna bristande och icke-empatiska synen på vad boven "arbetslöshet" egentligen innebär för den person som inte har något arbete. Så här kan det låta:
-Det är så svårt! suck. Jag har sökt så många jobb, allt från städare till kontorist/ingenjör/förskollärare. Men ingenting än! Antingen så hör de inte av sig eller så får man "nej tack!"
– Men... söker du jobb då? ...eller.
– ÄR det verkligen SÅ jobbigt? ...eller.
– Man ska vara realistisk! ...(Vad det nu betyder...)
Jag har varit arbetslös i två år. Tyvärr så finns det många i liknande situation, med eller utan utbildning. Två år av mitt, min mans och mina barns liv har jag tillbringat med att försöka se ett ljus i ett ständigt och påtagligt inre och yttre kaos. Oron finns i ryggmärgen, dag och natt. Tankarna kopplar aldrig av. Du KAN INTE njuta av stunden med dina kära. För i bakhuvudet påminns du:
• om jobbet som du ska söka eller inte fått än,
• om dina A-kassa dagar som rinner ut,
• om isoleringen på dagarna då alla andra jobbar, och kraftlösheten och depressionen som smyger in på i kropp och själ,
• om din längtan att få vara nyttig och delaktig,
• över svaren du ska ge dina barn -" varför får jag inte vara på fritids som alla andra?"
• om din icke-godkända diagnos "utmattning" på läkarintyget avsett till barnsomsorgen.
"Sjukskriven från vad?"...kommer frågan mitt i alla otrevliga samtal med olika myndigheter som vill ha något från dig och suger ut din kvarvarande energi.
Så snälla läsare, om du är en av dem som frågar: "Söker du jobb då?" Säg i stället: "Det kommer att ordna sig! Du ska se att du får ett jobb till slut!"
Då har du gjort en viktig insats för din medmänniska.