I Pajala i Norrbotten är mer än var tredje person mellan 20 och 64 år arbetslös, förtidspensionär eller i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Förändringarna i a-kassan leder till avsevärda försämringar för invånarna i de små samhällena i Tornedalen.
Martti Alanko, 41, har bott i Pajalabyn Junosuando sedan 1971 när det var högkonjunktur och gott om arbete åt hans pappa och de andra männen i skogarna. Men karlarna ersattes snart av maskiner som arbetade snabbare.
Förändringar
Jordbruks- och skogsbruksnäringen har idag nästan helt slagits sönder. Pajala kommun hade på 50-talet 15 000 invånare. Idag har kommunen minskat till 6700. Kommunalrådet Bengt Niska försöker trots allt se ljust på framtiden. Bengt Niska säger dock att regeringens nya politik får stora konsekvenser:
– Sänkningen av a-kassan kommer att slå hårt på befolkningen i småbyarna. Många är säsongsarbetande. De har jobb då turisterna strömmar till, men stämplar övriga delar av året. Dessa människor kommer förmodligen få det svårt och behöva flytta för att finna arbete.
Inga alternativ
Martti Alanko har anställning på verkstaden i Junosuando, men sympatiserar med dem som står utan arbete.
– Man får söka jobben där de finns, politikerna vill väl att vi flyttar. De startar upp projekt, som nu med Kiruna centrumflytt. Men sen avslutas projekten och jobben är borta.
I Junosuando bor också Tony Fredriksson, 36. Tony är arbetslös och väntar på besked om ett plusjobb. Får han inte jobbet blir han tvungen att fortsätta stämpla.
– Nu då a-kassan sänks blir det väl att flytta söderut för att kunna leva. Det viktiga med ett jobb är att folk får mötas, jobbet blir en surrogatfamilj. Det behövs då det inte finns någon naturlig mötesplats.
Puben var en mötesplats, men den har stängt. Tony jobbade tidigare på bensinmacken. Före årsskiftet stängdes också den.
– Byborna brukade säga att byn skulle dö om macken stänger. Nu är den stängd, säger Tony.
Mörka konsekvenser
Socialstyrelsen visar på mörka siffror för Norrbotten i en rapport från december 2006.
Glesbygdskommuner såsom Pajala har rikets högsta självmordsfrekvens bland män. Socialstyrelsen menar att denna typ av geografisk skillnad är svår att bedöma. Kanske reflekterar självmorden de ekonomiska strukturerna.
Storstadspolitik
Martti Alanto och Tony Fredriksson menar att kvinnobristen bidrar till nedstämdheten. Roland Fredriksson, 54 och pappa till Tony, funderar över kvinnounderskottet.
– Männen är trogna naturen, fisket och jakten, medan kvinnorna letar sig längre och längre bort. Det finns inga jobb åt dem. Vi hade ju skogen, men allting byts ut till maskiner. Den politik som drivs nu är utformad för storstadsbor.
I Junosuando och dess grannbyar finns inga McDonalds att jobba på för att slippa a-kassan. Inga städjobb, inga kiosker. Här väntar man på sommaren, på turisterna och hemvändarna. På byns hemsida finns en gästbok för invånare och utflyttade. Där kan man även hitta de som tror på byns utveckling:
– Dags att plocka fram den gamla skylten "Den sista som lämnar samhället - släck ljusen", skriver användarnamnet Pessimisten. (07 Jan 16, 08:27)
– Tvärtom, Pessimisten! Antalet hus som är möjliga att köpa nu räcker inte till för att möta upp mot antalet 40-talister som återvänder till byn. Inte ens om så bara några enstaka procent av dom återvänder, replikerar användarnamnet Byggboom. (07 Jan 16, 10:33)