Ny roll för idéburna organisationer

Under april till juni 2008 inbjuds organisationer att lämna synpunkter på förslaget. Ambitionen är att regeringen i september 2008 ska fatta beslut om att för sin del godkänna överenskommelsen.

Större mångfald
Huvudmålet med överenskommelsen är att stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare och opinionsbildare. Likaså att stödja framväxten av en betydligt större mångfald av utförare och leverantörer inom hälso- och sjukvården och omsorgen.

Regeringen har fyra avsikter med överenskommelsen. Man vill erkänna den ideella sektorns roll och betydelse när det gäller demokrati och välfärd. Man vill bidra till att den sociala ekonomin utvecklas. Man vill också medverka till goda förutsättningar för idéburna aktörer samt att belysa och undanröja hinder så att den ideella sektorns hela potential kan utnyttjas.

– När regeringen presenterade sina planer fanns en viss skepsis bland organisationerna, säger Stefan Bergh som är generalsekreterare i IOGT-NTO. Genom åren har det varit mycket retorik och lite verkstad och många är luttrade.

Dålig samordning
De olika departementens samordning gentemot den ideella sektorn är dålig vilket har skapat problem i dialogen. Men regeringens initiativ ledde till att en grupp ideella organisationer samlades för att diskutera hur man skulle förhålla sig till detta.

– Vi ställde oss frågan vad vi kan göra i det här läget och hur vi skulle skapa en dialog med regeringen, säger Stefan Bergh. Regeringen bjöd sedan in till en reell dialog och där har även IOGT-NTO varit aktiv i processen.

IOGT-NTO och den sociala ekonomin
Den sociala verksamheten inom IOGT-NTO har utvecklats och växt snabbt under senare år. Hittills har den i första hand varit inriktad på individen och att erbjuda ett drogfritt sammanhang och gemenskap inom kamratstödet. Men det blir allt vanligare att man lokalt blir en aktör i den sociala ekonomin.

Särskilt inom IOGT-NTO:s kamratstödsverksamhet har olika typer av uppdragsverksamhet blivit vanligare. Med regeringens ambition att de idéburna organisationerna ska spela en större roll på den sociala marknaden öppnas möjligheterna för IOGT-NTO att bli en aktivare aktör.

– Vi behöver nu diskutera och bestämma oss för om vi ska bli en tydlig aktör i den sociala ekonomin, menar Stefan Bergh. Vi har prövat oss fram under några år, men vi är ännu inte klara över vad vi verkligen vill.

Men om detta skapar möjligheter kan det samtidigt medföra problem.

– Om man går in tydligare på den sociala marknaden måste man vara medveten om att det påverkar organisationen, både internt och i dess roll som självständig ideell kraft säger Stefan Bergh.

Rätten att lyfta kritik
I förslaget till överenskommelse betonar både regeringen och organisationerna vikten av organisationernas traditionella roll som röstbärare, samhällskritiker och opinionsbildare. I överenskommelsen skriver organisationerna att en viktig princip är att värna rätten att lyfta fram kritik även i avtalsreglerade relationer mellan offentligt och idéburna organisationer.

– I det korta perspektivet är vår roll som röstbärare viktigast, men båda perspektiven är relevanta och vår roll inom den sociala ekonomin kommer att öka, anser Stefan Bergh. Men det är viktigt att inte glömma medlemsaktiviteten och folkrörelse-perspektivet så att det inte blir ett fåtal anställda som försörjer sig på det sociala arbetet.

Kunskap och analys
Stefan Bergh menar också att det är viktigt att lägga ner mycket kraft på förarbete, att skaffa kunskap om vad det innebär att verka på den sociala marknaden, att kunna analysera sin verklighet och att diskutera målbild och värdegrund.

– Vi ska inte ersätta den offentliga välfärden och servicen och inte bli statens objekt, men bli en aktör på de områden där vi är bra och kan tillföra något.

De möjligheter som öppnar sig inom den sociala ekonomin är många och ger utrymme för både stora aktörer med ”koncern”-tänkande och mer småskaliga lokala lösningar på föreningsbasis.

– Jag utesluter inte något av alternativen, säger Stefan Bergh. Vi behöver diskutera alla dessa frågor, men i det korta perspektivet ligger vår styrka i det småskaliga lokala perspektivet.