Arvsfonden inrättades 1928 i samband med att riksdagen avskaffade arvsrätten för kusiner och avlägsna släktingar. Om en avliden person saknar make eller närmare släkting och inget testamente finns, tillfaller egendomen Arvsfonden.

Fonden ska verka för att med innestående medel främja verksamheter av ideell karaktär.

Vilka får stöd?
Ett av kriterierna för att få stöd är att projekten ska röra barn, ungdomar och funktionshindrade.

– För oss är det viktigt att dessa grupper är med i planeringen av projekten. Projekten ska vara av och med barn och ungdomar. Inte bara för dem, säger Hans Andersson, kanslichef på Arvsfonden.

Andra kriterier är att projektet ska vara nyskapande och utvecklande. Det måste också finnas en plan där det bör ingå någon form av vidare samarbete med till exempel kommun eller landsting.

– En redan befintlig organisation som bara behöver ett tillskott i kassan får inte stöd av oss. Det ska vara ett nytt och intressant projekt.

– Av de cirka 1500 ansökningar vi får per år beviljas var sjätte stöd. Förra året var det 360 projekt som fick dela på 339 miljoner kronor. Det är den högsta summan vi har delat ut under ett och samma år.


Hur var det förr?
När Arvsfonden startade kunde enskilda personer söka stöd. Barnrika familjer kunde då få hjälp och det blev en slags föregångare till barnbidraget. Det gick även att söka studiestöd för mindre bemedlade ungdomar.

– I modern tid är det enbart ideella föreningar vi riktar in oss på. Det händer att vi får in ansökningar från enskilda personer, men de blir allt färre. 


Hur syns ni?
På kommunerna finns det i regel föreningsansvariga som kan informera om möjligheter till stöd och bidrag.

– Ofta ber de oss att komma och berätta om Arvsfonden på föreningsträffar. För vi är ganska okända ute i föreningslivet.

De är också noga med att själva projekten ska fungera som ambassadörer för Arvsfonden. Nästan dagligen skrivs det om organisationen i olika tidningar och det tycker Hans Andersson är bra.

– Ju mer vi syns i media, desto fler blir medvetna om vår existens. Vi tror att ju fler som vet om oss, desto bättre och mer kvalificerade ansökningar får vi in. Då har också vi möjlighet att göra ett bättre jobb.

Tidigare projekt
– Vi har våra stora ”flaggskepp” som nämnts tidigare; BRIS, Cirkus Cirkör och Lugna Gatan Vi har också varit med och startat till exempel Färdtjänst och Personlig assistans. I de fallen var det olika handikapporganisationer som ansökte om stöd. Idag har kommuner och landsting tagit över de verksamheterna.

Andra lyckade projekt har varit Moomsteater, Sjukhusclowner, Elevombudsmannen och Friends. De är idag självgående och kallas för Överlevarna. De fortsätter ständigt att utvecklas utan att frångå sina ursprungliga syften.

Utveckla nya idéer
Arvsfonden vill ge organisationerna möjlighet att pröva nya idéer som kan utvecklas inom olika områden. Det kan vara inom fritid/idrott, kost/motion, kultur, rehabilitering och integration.

– Målet är att utveckla livskvalitet, jämlikhet och jämställdhet. Samt att bidra till social, etnisk och kulturell integration, säger Hans Andersson.

Länkar: