I mitten av 90-talet fick de boende på Möllevången i Malmö nog. Förslummade hyreshus och oseriösa hyresvärdar, narkotikahandel och brottslighet ledde till att Möllevångsgruppen bildades. Gräsrötterna, de boendes perspektiv, ligger till grund för arbetet, som gärna utförs med en stor portion humor.
 |
| - För att få något gjort måste man göra det, säger Sabina Dethorey, ordförande i den ideella föreningen Möllevångsgruppen i Malmö som verkar för en bättre boendemiljö. |
Runt det stora Möllevångstorget ligger affärer som bjuder på smakprov från hela världen. Skyltar på arabiska och kinesiska blandas med svenska. Doftrika butiker saluför sina varor till extrapris och under dagtid drar den intensiva torghandeln folk från hela Malmö.
I ena hörnet av torget ligger Möllevångsgruppens lokal, ett "kanonläge", enligt Sabina Dethorey, ordförande i föreningen.
- När vi drog igång arbetet med Möllevångsgruppen var det största problemet narkotikahandeln i området. Och det fanns 160 olika fastighetsägare och få tog något ansvar. När de boende ringde till sin värd fick de aldrig tag i någon. Ibland fanns bara en postboxadress i Ryssland, berättar hon.
Många kom på mötet
Möllevångsgruppen bildades hösten 1994 som en gräsrotsgrupp. Arbetet med att mobilisera möllevångsborna ledde till att 300-400 personer slöt upp till möte en kall kväll i februari -95. Trötta och förbannade på hur illa fastigheterna sköttes och hur kriminaliteten brett ut sig - parat med en vilja att göra Möllevången till ett bra bostadsområde - väckte mångas intresse.
"För att få något gjort måste man göra det" är något av en devis för Möllevångsgruppen.
- Det är lätt att ordna protestmöten, det svåra handlar om det vardagliga arbetet, säger Sabina Dethorey och betonar vikten av att arbeta långsiktigt. Att få med gräsrötterna, de boende, i arbetet och att sträva efter ett helhetsperspektiv är centralt. Idag är cirka 150 hushåll medlemmar i föreningen, men lokalen och projekten är till för alla boende.
 |
| Möllevångsgruppens lokal ligger centralt i hörnet på torget. Hit kan boende komma för att låna verktyg, delta i föreläsningar eller få hjälp och stöd i boendefrågor. |
Under åren har Möllevångsgruppen fått mycket uppmärksamhet för sina kreativa och annorlunda aktioner och projekt. Stoppa Portpisset och Plantering på Rondellen är exempel på kampanjer som med humorns glimt vill uppmärksamma olika problem. Lappar med texten "Det här trodde jag vi redde upp när du var fem (undertecknat mamma)" sattes upp i portgångarna och över 100 penséer, pappersblommor och pappersfjärilar planterades i en rondell. Nästa dag bjöd man på kaffe och bullar och fick kontakt med boende. Aktionen ledde till att man senare tillsammans med Gatukontoret planterade perennrabatter i rondellen
Många olika aktiviteter
Men det vardagliga arbetet var som sagt det svåra. Visionen att utveckla den lokala demokratin, skapa ökad trygghet och trivsel och ökad självkänsla hos de boende löser man inte med enstaka aktioner. I lokalen ordnas bland annat boendemöten, föredrag, diskussionsmöten, barnverksamheter, kvinnocafé. "Vem planerar våra gator?", "Möllans framtid: fastighetsägarbyten och höjda lokalhyror för butiks- och restaurangägare. Följer Möllevången samma utveckling som Söder i Stockholm?" "Kvinnors önskningar/krav inför valet 2002" är exempel på några föredrag och ämnen som diskuteras i november. Lokalen är öppen under vardagarna och fyra anställda arbetar med verksamheten. Dit kan boende komma för rådgivning och få stöd om man har problem med sin fastighetsägare. En lånecentral finns där man mot en låg avgift kan låna verktyg, allt från borrmaskiner till varmluftspistoler.
Cirka 10 000 bor på Möllevången, som ligger insprängt i Malmös innerstad. Byggt kring 1900-talets början för Malmös industriarbetare har området varit något av en genomgångsstation. När nya stadsdelar vuxit upp har de bättre bemedlade flyttat till dessa och nyinflyttade Malmöbor har fyllt de små lägenheterna på Möllan. För små lägenheter finns det gott om, cirka 60 procent är 1:or och 2:or. Idag bor runt 40 procent med utländsk härkomst i området och stadsdelen framhålls ofta som en förebild för det mångkulturella samhället.
- Vad som är en bra boendemiljö är inget givet, utan måste definieras, säger Sabina Dethorey. Och vem är det som har uppgiften att definiera? De boende eller makthavarana? Sabina Dethorey ser gärna att man problematiserar kring maktperspektivet, att man inte blundar för de konflikter som kan finnas mellan olika grupperingar. Kulturkrockar mellan förvaltning, byråkrater och boende har förekommit.
 |
| Pampiga gamla stenhus kantar Möllevångstorget, som på dagtid sjuder av liv när torghandeln pågår. |
En skola behövs
En viktig fråga som Möllevångsgruppen driver handlar om att få en permanent skola i området. För utan närhet till skola blir Möllevången mindre attraktivt för barnfamiljerna. Sedan drygt ett år tillbaka finns nu en provisorisk skola för möllevångsbarnen. En annan central fråga har varit att få mer seriösa fastighetsägare och även där har en förbättring märkts, antalet ägare har minskat och idag är det möjligt att föra en dialog mellan boende och ägare.
Andra projekt som Möllevångsgruppen drivit är Gröna Gårdar. Här har arkitekter kostnadsfritt ritat förslag till förändring av gårdar och gett boende råd och tips. Den stora gårdsdagen är ett annat arrangemang som äger rum varje höst, då boende kan visa upp sina gårdar för allmänheten. Guidade rundvisningar ordnas av Möllevångsgruppen. Barnens Stad, där barnen fått reflektera över sin närmiljö och Barnens Buss, ett sommarlovsprojekt med kostnadsfria heldagsutflykter, picknick och vårfest på torget är andra uppskattade aktiviteter.
Efter drygt fem års verksamhet har Möllevångsgruppen lyckats få till stånd en vital debatt om boende och demokrati. Men framför allt visat att de boende själva kan påverka och förbättra sin miljö.
- Vi vill vara med i samhällsdebatten, säger Sabina Dethorey. Och det är svårt att inte tro henne.
Läs mer om Möllevångsgruppen på hemsidan: www.mollevangen.nu