I områdena är arbetslösheten hög, många är under lång tid beroende av försörjningsstöd och en låg andel unga är behöriga till gymnasiet efter grundskolan.

Utredarna Lidija Kolouh och Nils-Olfo Zethrin har bland annat gjort fältstudier och intervjuat ungdomarna som bor i dessa områden. Deras arbete ligger till grund för rapporten: Fokus 08 – En analys av ungdomars utanförskap

Försvarar sin förort
Lidija Kolouh säger att den bild de tagit fram är komplex. Siffrorna säger en sak – ungdomarna en annan.

– I intervjuer försvarar ungdomarna ofta sina områden. De identifierar sig med området och det dåliga ryktet som området har.

Samtidigt undrar ungdomarna om de får en rättvis chans i miljonprojektsområdena.

– De undrar om deras förutsättningar och utbildning är lika bra som i ”svenneskolorna”, säger Lidija Kolouh.

Många utan jobb
Arbetslösheten är stor i områdena. I Stockholm är andelen som varken arbetar eller studerar 14 procent. I Husby är siffran 38 procent.

I områdena finns en problematisk befolkningsomsättning. De som är nyanlända har svårt att etablera sig, och de som etablerar sig är de som flyttar och alltså gör det – på annat håll.

Tidigare familjebildning skapar också andra förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden.

En väg in
I undersökningen har utredarna tittat på verksamheter som verkar för etablering på arbetsmarknaden. Jobbtorg i Järva i Stockholm och Arbets- och integrationscentrum i Rosengård i Malmö är två exempel. Här menar man att ungdomarna som söker arbete inte alltid vet var de befinner sig i systemet. Ungdomarna behöver en tydlig ingång istället för att slussas från en instans till en annan. Med system som finns idag är risken stor att behovsåtgärderna inte är samtänkta.

Arbetsförmedlarna vill se ett tidigt individuellt stöd för ungdomarna. Kontaktnätet med arbetslivet behöver stärkas.

Stabil skola
Lite drygt 50 procent av eleverna i skolorna kring Järvafältet lyckas nå grundskolans mål. Innanför tullarna är andelen över 90 procent.

I många familjer saknas studietradition. Föräldrarna har inte alltid det kontaktnät som behövs.

– Skolan och lärarens roll är oerhört viktig, säger Lidija Kolouh.

Länkar: