Gatans röst i Rosengård
Text och foto: Mats Hjortfors
1 juni 2009
 – Man kan aldrig sluta ha en dialog, säger Behrang Miri. |
I media framställs ofta stadsdelen Rosengård i Malmö som Sveriges främsta problemförort. Behrang Miri är uppväxt i området. Han presenterar sig som samhällsdebattör, musiker, och pedagog. Behrang Miri instämmer inte i mediabilden. Problemen som finns i Rosengård finns också på andra platser i landet. Dessutom kan mycket förändras.
Behrang Miri är en drivande kraft i Gatans Röst och Ansikte. Det är en rörelse som har verksamhet på olika platser i Malmö och vill engagera unga människor i frågor som rör de själva och världen de lever i.
Plattform för känslor
Ungdomarnas egna intressen styr verksamheten. Exempel på aktiviteter är: poesi och skrivarverkstäder, HipHop-kultur, mediaverkstäder, tjej- och killgrupper.
Avsikten är att fler ungdomar skall kunna få en plattform där de kan synas, höras och uttrycka sina tankar och känslor på ett konstruktivt sätt.
Inte bara Rosengård
Behrang Miri berättar att problemen i Rosengård har funnits sedan 60- och 70-talet. Det handlar om frustration, utanförskap, känslan av att inte komma in i samhället. Men det handlar inte bara om Rosengård.
– På många andra platser i Sverige finns samma problematik, samma utanförskap samma strukturer, säger Behrang Miri. Bränder och vandalism finns också i Rinkeby och Husby.
Behrang Miri tycker inte att det är bränderna som är problemet i Rosengård. Trångboddheten är ett problem, lägenheter invaderade av kackerlackor är ett annat. Liksom arbetslöshet och strukturell diskriminering.
– Är du från Rosengård och heter Mohammed är det svårare att komma in på arbetsmarknaden. Och är du inte välkommen stänger du in dig ännu mer.
Trångboddhet
Rosengård har minst 25 000 invånare. Det är många fler än området är planerat för. 8000 av dem är barn och ungdomar. Trångboddheten gör att det kan vara svårt att göra läxorna hemma och att många unga tillbringar mycket tid ute i området.
– Ungdomarna känner sig utsatta, utpekade. De känner inte att polisen är där för dem. De har inte förtroende för resten av samhället.
Inga nätverk
Ett annat problem är att ungdomarna saknar nätverk i det omgivande samhället. Barn och ungdomar älskar sitt område, är stolta över sitt område. Men många ser ingen annan framtid än att leva på bidrag eller att göra en kriminell karriär.
De ungdomar som ändå lyckas kommer ofta från familjer med en akademisk tradition. De familjerna har kontakter ut i samhället. Egna nätverk.
– Skolan måste få mer resurser, säger Behrang Miri. Klasserna blir större. Idag ser vi effekterna av 90-talets nedskärningar. Problemen är störst där man satsar minst.
Förälder till föräldrar
Behrang Miri diskuterar gärna det spänningsfält som finns mellan hemmet, skolan och fritiden. Ungdomarna saknar gemensamma nämnare mellan de olika sfärerna. Skolan borde vara bättre på att ta vara på ungdomarnas intresse.
I hemmen finns många gånger traumatiserade föräldrar. Och det finns barn som tvingas bli föräldrar till sina föräldrar. Barnen har lättare att integreras och lär sig snabbt språket.
Gräsrotsarbete
Lösningen är arbete underifrån, anser Behrang Miri. Det är viktigt att ge möjligheter till föreningsliv av olika slag.
– Man kan aldrig sluta ha en dialog. Men vem bestämmer vad man talar om och på vilka villkor? Dialogen som förs nu är inte på lika villkor. Man talar om skyldigheter inte om rättigheter. Jag tycker man skall prata med inte till och för.
– Vad som fungerar är att låta individen själv styra verksamheten och kommunikationen. Tänka långsiktigt. Folk skall göra sin grej. Man måste skapa en känsla av att Rosengård tillhör dem som bor där.
Lokalradio
Ett aktuellt projekt inom rörelsen Gatans Röst och Ansikte är att arbeta med lokalradio. Tanken är att ungdomarna skall själva få berätta om vad som händer i området.
– Vad gör dig till en aktiv medborgare? Jo, Kanaler till kommunikation, säger Behrang Miri. Det vill vi skapa. Och på det sättet förändra samhället.
Förebilder
I Rosengård finns flest entreprenörer i Malmö, berättar Behrang Miri. Människor behöver förebilder, som kan visa på möjligheterna. Idag ser många människor i Rosengård möjligheten att flytta därifrån som den enda framtidsmöjligheten.
– Det är bra om människor med stark drivkraft stannar kvar. De kan skapa nätverk för människorna i området. Bevara kompetens i området och fungera som förebild.
Nya identiteter
Behrang Miri lyfter gärna styrkan i att växa upp i ett mångkulturellt samhälle.
– Jag talar åtta språk. Jag är kosmopolit. Det är en styrka som samhället inte förstår. Jag är anpassad utan att ha förlorat mig själv. Ungdomarna här växer upp med en mycket stor kulturell kompetens.
– Men det är viktigt att tala om mångkultur med ett icke-exotiskt perspektiv. Respekten kommer från att förstå varandra. Man måste känna och känna till varandra. Mångfalden handlar om att få vara den du är, men samtidigt vara öppen för andras perspektiv. Och utopin är att själv få välj vem man vill vara.
Spontaniteten viktig
Behrang Miri anser att problemen i Rosengård är möjliga att överbrygga. Men det behövs mer resurser. Många gånger tycker han att det är den svenska byråkratin som sätter käppar i hjulet. Hans egen organisation Gatans Röst och Ansikte har en mycket lös organisation. Det är en av de saker som väckt motstånd. Byråkrater och politiker förstår inte alltid hur Gatans Röst och Ansikte arbetar.
– För att få bidrag och resurser behöver en organisation fastare strukturer, vilket kan leda till att spontaniteten dör ut. Men vi behövs som en komplettering till institutionerna
Länkar: