De senaste åren har det sociala arbetet inom organisationen kommit att få allt större betydelse. På sätt och vis är det ett steg tillbaka till de ursprungliga rötterna. Nykterhetsrörelsen växte fram som en protest mot supandet och allt elände som det förde med sig. I IOGT-NTOs barndom kom många nynyktra alkoholister till organisationen och fick hjälp och stöd av andra medlemmar som i den praktiska vardagen ägnade sig åt – just det – socialt arbete!
Ställa upp för varandra
Kamratstödet började 1987 och riktade sig först till människor som genomgått eller var på väg in i behandling på Dagöholm, IOGT-NTOs behandlingshem utanför Katrineholm. Idag har verksamheten vuxit och finns runt om i landet. Det är enkelt uttryckt ett stöd kamrater emellan där man ställer upp för människor i behov. Det gemensamma är att ha lämnat missbruket bakom sig. Även anhöriga erbjuds delta liksom den ”vanlige” IOGT-NTO-medlemmen.
Exempel på aktiviteter som grupperna ägnar sig åt är frukostklubbar, uppsökande verksamhet, bio/teater, boende för missbrukare, studiecirklar, lägerverksamhet, familjeklubbar. Listan kan göras ännu längre, eftersom en del grupper upphör och nya tillkommer. Runt 15-20 personer brukar ingå i de lokala aktiviteterna, vilket skulle ge cirka 600-700 kamratstödsdeltagare i landet. Familjeklubbar finns idag i Boden och Kisa och på några andra orter står man och stampar redo att sätta igång. Intresset är stort för denna verksamhet.
Krävs en speciell vägledare
– Familjen är ett vitt begrepp, det måste inte vara föräldrar och barn, det går lika bra med en mormor eller nära vän som ingår i klubben. Men det krävs lite mer för att få igång de här grupperna, eftersom det alltid ska vara med en utbildad vägledare, enligt det ursprungliga konceptet från Jugoslavien och Italien, säger Kathy Gyhlesten.
Familjeklubbarna fungerar som självhjälpsgrupper, där man träffas regelbundet och samtalar om stora och små problem under några timmar. Det viktiga är att alla har utbyte av varandras tankar och erfarenheter, ger stöd och backar upp varandra. Den vägledare som deltar är ingen terapeut, men har till uppgift att lyssna, se till att alla i gruppen får säga sin mening och bli sedda. En av målsättningarna med kamratstödet enligt Kathy Gyhlesten är också att hitta kopplingar mellan nya och gamla medlemmar.
– Det finns oerhört mycket kunskap bland de mer erfarna medlemmarna som skulle kunna gagna ett samarbete. Att få de olika världarna att mötas är väldigt viktigt, det ger verksamheten mer styrka, säger Kathy Gyhlesten. Samtidigt poängterar hon att det är upp till varje grupp att själv lägga ribban på lagom nivå, efter förutsättningar och intresse.
Vill satsa på utbildning
I takt med att kamratstödet växer ökar även behovet på utbildning. Det finns planer på att ta fram lämpliga kurser i bland annat föreningsteknik, datoranvändning, samtalsmetodik: hur hanterar man det svåra samtalet osv. Arbetet med att inventera utbildningsbehov och bestämma formerna pågår, där ingår även planerna på att ta fram lämpligt studiematerial för kamratstödjarna.
– På sikt vill vi integrera så mycket som möjligt av kamratstödet i den ordinarie verksamheten inom rörelsen, säger Kathy Gyhlesten.
När frågan om framtidsvisioner väcks funderar Kathy Gyhlesten en stund. Förutom ett närmare samarbete inom de olika förbunden lokalt ser hon utvecklingsmöjligheter med det nystartade 020-numret till jouren.
– Nu sköts vår telefonjour av kamratstödet i Katrineholm. Kanske kan vi i framtiden använda den kompetens som finns i kamratstödet och låta olika grupper i landet turas om att svara på telefonsamtal i jouren?
Då inleds kanske ett nytt steg för människorna i kamratstödet. Från att vara ett personligt stöd i den egna gruppen till att nå andra som behöver hjälp, oavsett var i vårt långa land de befinner sig.
Vill du veta mer om kamratstödet och IOGT-NTOs sociala verksamhet, besök hemsidan www.iogt.se eller kontakta Kathy Gyhlesten, tel. 0733-72 62 16.