BRIS, barnens rätt i samhället startades 1971 då författaren Gunnel Linde och journalisten Berit Hedeby lyfte upp barnrättsfrågan efter att en liten flicka dött av misshandel från föräldrarna. Detta blev starten på ett långsiktigt arbete med att förbättra situationen för barn och ungdomar enligt FN:s barnkonvention.

Waltrés föredrag behandlade många av de problem som finns i vårt samhälle idag, familjerelationer, sexuella övergrepp, självvåld och mobbning.

Stort mörkertal
Förra året ringde 20 000 barn till BRIS, hälften av dem var flickor. Totalt handlade 779 samtal om sexuella övergrepp. Många av de övergrepp som sker utförs av jämnåriga, en skrämmande och uppåtgående trend kan BRIS konstatera. Förmodligen finns det säkerligen ett stort mörkertal som inte kan redovisas. 2500 brev handlade om självvåld, även det något som ökat ganska markant.

BRIS arbete handlar om att lyssna och få barnen att våga berätta om sina problem så de kan få hjälp och stöd, säger Waltré. Och en viktig del av arbetet som Waltré många gånger underströk är den sekretess som råder hos BRIS. Barnens rätt att få vara anonyma.
Detta kan vara extra viktigt i de fall som handlar om den fysiska misshandeln som oftast sker i hemmet. Och som kan göra det om möjligt ännu svårare för barnen att berätta. Vad händer familjen om någon får veta?

Lägger skulden på sig själva
Mobbningen är något som alltid förekommit. Under flera år har det varit BRIS stora ärende. I en enkät som Eva Waltré läste upp fick ett antal tioåringar svara på varför de trodde att de blev mobbade. Några av svaren blev: det är för att jag har konstiga kläder, jag är hårig, jag läser Kalle Anka, jag har fått bröst. Detta är svar från tioåringar som lägger skulden och hittar anledningen till mobbningen hos sig själva.

I många av de brev och samtal som kommer till BRIS undrar barnen vad de kan göra. Barnen lägger ofta skulden på sig själva.

Mer resurser i skolan
Publiken var med och samtalade, de ställde frågor och diskuterade under föreläsningens gång.
En enig publik underströk vikten av att sätta in mer resurser i skolan. Få kuratorerna att skapa en kontakt med eleverna redan från början. Allt för att skapa den trygghet som behövs för att kunna komma att prata när det händer något. Flera talade även om den fysiska kollen av barn på skolan som är stor medan den psykiska kontrollen inte alls tas på samma allvar.

Waltré talade även om den lavinartade ökningen av anti-depressiv medicin som skrivs ut till ungdomar idag. Många barn har uppgett till BRIS att de går på medicin men vad de egentligen behöver är någon att tala med. Man sätter in medicin alldeles för snabbt.

- Den anti-depressiva medicinen skall göra det möjligt för en samtalskontakt, inte ersätta den! säger Waltré.

Röda Sidorna
Hon talade även om Röda Sidorna. En hemsida där man samlat all den hjälp som finns till barn och ungdomar idag under ett och samma tak. Röda Sidorna är en sökmotor där barnen kan hitta den hjälp de behöver i närheten av sitt hem.

- Sidorna skall väcka engagemang, ge kunskap och stimulera samt inspirera till goda initiativ, sa Waltré

Röda sidorna var från början en födelsedagspresent till den svenska drottningen och det var BRIS som fick ansvar att utveckla och förvalta hemsidan.

-BRIS verksamhet är ett led i det arbete som handlar om att hjälpa barn och ungdomar, BRIS kan vara larmklockan och leda till praktisk hjälp, avslutar Waltré sin mening.

Privata bidragsgivare
Hon säger även att trots den viktiga verksamhet de bedriver är endast fem procent av deras verksamhet finansierad av staten. Övriga pengar kommer från privata bidragsgivare och de som arbetar ideellt för verksamheten. Waltrés förhoppning är självklart att staten skall förstå det viktiga arbete de bedriver och släppa till mera pengar.


Länkar: