| Pensionerade lärare hjälper ungdomar med läxorna
Text och foto: Malin Grönborg 22 januari 2007
 Lärare och läxhjälpare tar en välförtjänt kaffepaus. |
Att lära sig Sveriges historia är inte så lätt om man är uppvuxen i Somalia. Eller att fråga sin mamma om hjälp när hon inte kan svenska språket. Men med hjälp av ideella krafter får över 80 ungdomar hjälp med att läsa läxorna i Umeå. Umeå är på väg mot ett eget Rinkeby. I stadsdelen Ersboda är merparten födda i ett annat land än Sverige. Ett stort problem i området är att eleverna i skolan inte klarar av läxläsningen utan handledning. I en klass med många elever hinner inte alltid läraren hjälpa till och det är ungdomarna som drabbas när det inte finns tillräckligt med resurser.
Över hundra elever Rädda barnen och Svenska kyrkan driver tillsammans läxläsning på Ersboda en gång i veckan. Gunda Sandström är en av initiativtagarna till läxläsningen som hade sin premiär för sju och ett halvt år sedan.
– På den första träffen var vi fyra lärare och fem elever, säger Gunda och tittar ut över lokalen.
Hon berättar vidare att rekordet ligger på 101 elever och 25 lärare. Det var förra året. I år är det över 80 ungdomar inskrivna och ungefär hälften kommer varje vecka.
Kvällen börjar med att varje elev bockas av på närvarolistan. Med ivrig blick spanar de runt i lokalen för att se om det finns någon ledig lärare. I dag är läraren i företagsekonomi sjuk så en kille kanske inte får den hjälp han hade hoppats på.
– Vi har de flesta lärare som behövs, men visst kan det bli lite problem om någon är sjuk, säger Gunda.
Professor i teoretisk fysik Även om du inte har någon erfarenhet som lärare är du välkommen att hjälpa till. På läxläsningen finns det allt från sjuksystrar till professorer. Arne Claesson är en av dem.
– Jag vickade för en kompis som blev sjuk för tre år sedan. Jag trivdes så bra att jag stannade kvar.
Arne är fyllda åttio år och innan pensionen jobbade han som professor i teoretisk fysik. Här på läxläsningen blir det en hel del matematikfrågor men han har också fått bättra på sina kunskaper om kroppens blodomlopp.
– Många av ungdomarna har svårt med språket och då kan man hjälpa till med allt, trots att man är professor, säger Arne och skrattar.
Idén sprider sig För eleverna är det otroligt viktigt att läxläsningen finns. Gunda har följt de flesta av ungdomarna då de har varit med ända från starten.
– Många säger att utan läxläsningen hade de inte kommit in på gymnasiet eller fått godkända betyg.
Tack vare det goda resultatet från läxläsningen på Ersboda har två av gymnasieskolorna i Umeå startat läxläsning efter skoltid.
För sjuttonåriga Siwita är tisdagkvällarna väl behövliga. Ikväll ska hon analysera begreppet hälsa.
- Jag vet vad jag vill skriva men jag inte kan formulera mej.
Siwita kom till Sverige för fyra år sedan från Afghanistan och har gått på läxläsning i cirka ett år. Liksom sina föräldrar är hon väldigt tacksam att läxläsningen finns.
En viktig aspekt är också den sociala miljön. Här samlas ungdomar i varierande ålder. Killar och tjejer blandas med vuxna. Det här är en accepterad plats som är godkänd av föräldrarna och för många elever är det en chans att knyta kontakter för framtiden.
| |