Det handbokslösa engagemanget

Jag ville möta de vanliga engagerade människorna och eldsjälarna på fältet. De som jobbar för att göra livet mer värdigt för både sig själva och andra. Vad är det som bygger ett samhälle? Vilka drivkrafter finns bakom människors sociala engagemang?

Tryggare och värdigare
Jag började på Fryshuset där jag mötte grundaren Anders Carlberg. Jag träffade också den tidigare gerillasoldaten och tunnelbaneföraren Arhe Hamednaca som startade Sharafs hjältar och nu är chef för Electra. Och ex-nazisten Robert Öhrell som nu arbetar på Exit med att hjälpa ungdomar bort från nynazistiska kretsar. Vi satt i Lugna Gatans lokaler. Organisationen där 150 personer med bakgrund i förortskulturen idag arbetar med att göra livet tryggare och värdigare för storstädernas ungdomar.

Jag besökte föreningen KRIS, Kriminellas Revansch i Samhället. De håller till i polisens gamla lokaler på Södermalm och hjälper kriminella tillbaka till samhället. Jag besökte Allhelgonakyrkan inte långt från KRIS och mötte medlemmar som inte bara berättade om en omfattande verksamhet byggd på frivilliga krafter - utan också förmedlade den speciella känsla och atmosfär som utmärker kyrkan. Allhelgonakyrkan fyller alltid sina mässor till bristningsgränsen. Jag besökte Stadsmissionens mötesplats Enter där ungdomar med olika typer av problem kan finna ro, gemenskap och trygghet.

Skapa frizoner
Engagerade människor, små pengar. Men när folkhemmets gamla strukturer är i upplösning och direktörerna plundrar företagen är det kanske här i det lilla som ett samhälle ändå byggs. Så tänker jag på vägen hem en sen fredagseftermiddag. I alla fall finns här både mening och hopp. Visserligen handlar det även här om pengar. Det mesta av tiden går åt att få ihop pengar, säger eldsjälarna. Men jakten på pengar handlar inte om att berika sig, att sko sig, att flyta ovanpå. Det handlar om att skapa gemenskaper, frizoner och motståndsfickor.

Under året har vi i Drivkraft i varje nummer skrivit om engagerade eldsjälar i IOGT-NTO:s kamratstödsverksamhet. Det gör vi inte bara för att det ger Drivkraft en viss ekonomi. Utan framförallt för att verksamheten representerar något nytt, spännande och meningsfullt.

Stark vilja
Jag har tidigare besökt och mött många grupper, föreningar och eldsjälar och fått samma känsla som under denna intensiva vecka. Larry som satsar på en politisk karriär i Lessebo efter år av supande. Krister och kamraterna i Ronneby som tagit över stadens rådhus och skapat ett öppet kulturhus. Peter och Sabina som vill öppna ett café i Helsingborg. Det är bara några exempel. Men samma sak återkommer. Det handlar om ett starkt engagemang och en stark vilja att göra livet värdigare och bättre. Både för sig själv och för andra.

Kamratstödet är en brokig verksamhet, allt från den lilla gruppens kamratförening till stora sociala projekt med uppdragsverksamhet och kooperativ. Nya grupper tillkommer, gamla växer.

Nynyktert engagemang
Någon grupp kan tillfälligt gå i graven sedan en medlem tagit både ett återfall och föreningskassan och försvunnit. En del grupper lever sitt eget liv skilt från den lokala IOGT-NTO-föreningen. Andra har integrerat verksamheterna. Traditionell skötsam föreningskultur blandas med nynyktert starkt engagemang. ”Vad är egentligen kamratstödet”, frågar en medlem vid ett möte. ”Får det se ut hur som helst? Vi borde ha en handbok för hur arbetet ska bedrivas och organisationen se ut.”

Jag är en tillfällig besökare i lokalen och tänker tyst för mig själv att man nog ska vara tacksam över att det inte finns någon handbok. Struktur kan vara bra. Men kan också ta kål på kreativitet och engagemang. Hur hade det sett ut på Fryshuset, i Allhelgonakyrkan, i KRIS och i Kamratstödet om man följt handboken?

Så istället för att skriva en handbok för kamratstödet och andra socialt engagerade verksamheter tänker vi på Drivkraft - även kommande år - fortsätta med att berätta och sprida erfarenheter och inspiration.

God Jul önskar tomtarna på Drivkraft!